Emma & Orka

...vrider jag ALLT. Och då menar jag verkligen allt. Jag ska presentera er för en figur som följt mig länge, han är lite som min följeslagare på gott och ont. Han heter Egon och finns i mitt huvud, så nu är ni en av dom få som vet vem och vad han är. *huvva och ryser av tanken*

När jag inte mår bra och är ur balans behövs det så otrolgit lite för att han ska gå igång och må riktigt bra. Och då mernar ja riktigt bra. Sen hur man tolkar rikgit bra, de är att leka med oder i sig. Gör det till din sak. Jag vet hur han menar på två sätt. När ja inte mår bra så följer ha honom slaviskt, när ja mår "bra" är han en jävla idiot. Man måste kunna läsa av mig som person och hur jag mår för att veta om det är Egon som är där eller om det är "Emma".

Just nu så är det mycket Egon som finns här. Det låter lite skitzo (hur de nu stavas) och de är väl si så där. Dagen har varit kasst. Mer än så behöver ja inte säga för att ni ska förstå varför Egon äger i mitt huvud. Vad som än sägs vrids coh vänds ganska fort för att bli till det mer negativa. Men de behöver inte vara saker som sägs som vrids, utan handlingar, saker runt mig som görs, rör på sig och allt. Han vrider på mycket just nu och trycker ner mig...trycker ner mig otroligt. Det  som är de jobbiga, fast ändå inte, är att "Emma" är medveten om det och tillåter det hela. Vad gör jag?